Grundlagsändringar brukar inte väcka intresse, men inför valet har ett förslag om förändrade medielagar och ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen börjat dra till sig uppmärksamhet, skriver Lars Hallén och Ingemund Hägg.

Ledare: Enade. De borgerliga partierna tänker rösta nej till regeringens förslag om grundlagsändring.

LEDARE Grundlagsändringar är långt ifrån vardagsmat. Trots det har regeringens planer på ändringar i de så kallade mediegrundlagarna, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, passerat relativt obemärkt fram tills nyligen. Detta trots att ändringarna i sig skulle medföra stora konsekvenser för dem som publicerar personliga, men offentliga, uppgifter. Att sprida sådan information är i vanliga fall förbjudet, men den som har ett utgivningsbevis får lov att göra det under grundlagsskydd.

Regeringens förslag om att förhindra webbtjänster som Lexbase bombarderades med kritik, till stor del befogad. För allianspartierna blev invändningarna till slut för många, och de har nu dragit tillbaka sitt stöd för att inskränka den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Alliansen räddar Morgan Johansson från att bli den sämste justitieministern i mannaminne vad gäller grundläggande rättigheter, skriver Nils Funcke.