FRÅGOR & SVAR

Vad ligger till grund för regeringens förslag?


Regeringens förslag grundar sig i att internetpubliceringar utgör en allt viktigare informationskälla och att man därför anser att grundlagen behöver uppdateras. Enligt nuvarande grundlag är databaser med register grundlagsskyddade om de har en ansvarig utgivare. Regeringen anser att dessa databaser kan vara integritetskränkande och vill därför begränsa användningen av tjänsterna till medieföretag och andra koncerner som anses vara behöriga till informationen.




Hur går en grundlagsändring till?


För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter. Det är även möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta om att en folkomröstning ska hållas.




Hur påverkas jag som privatperson av en eventuell grundlagsändring?


Om det nya förslaget träder i kraft kan du som privatperson inte längre använda dig av hemsidor som t.ex. tillhandahåller domar. Databaser som tillhandahåller information om en persons ursprung, politiska åsikter, religion, fackmedlemskap, uppgifter om hälsa osv kommer att begränsas till medieföretag som undantages från grundlagen.




Hur påverkas företag av en eventuell grundlagsändring?


I och med det nya förslaget är det endast företag som anses bedriva ”seriös, granskande journalistik” som kan använda sig av databaser och uppgiftssamlingar som tillhandahåller domar om personer.




Hur strider förslaget mot offentlighetsprincipen?


Då förslaget innebär att etablissemanget kan granska allmänheten medan allmänheten berövas samma möjlighet kan ett sådant förslag strida mot offentlighetsprincipen vars grundtanke är att allmänheten, enskilda individer och företrädare för media har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunens verksamhet.




Vem reglerar vilka som undantages från förslaget?


Det är delegationsbestämmelser som man har som förebild i regleringen av behörighet. Vad som är det avgörande faktorerna för vad som räknas som journalsitiskt verksamhet är ännu inte klarlagd.




Kan jag fortfarande begära ut domar om grundlagsändringen går igenom?


Ja, då domar är offentliga handlingar har du rätt att begära ut domar om de inte är skyddade av sekretess. Skillnaden i och med grundlagsändringen är att du endast kan begära ut domar via de begärda domstolarna och därför måste du veta i vilken tingsrätt målet har varit aktuellt. De databaser som i nuläget tillhandahåller samma information kommer att begränsas till medieföretag med speciella undantag.




Vad är syftet med databasernas tjänster?


Syftet med många av dessa databaser är att som en nyhetstjänst dela rättslig information om personer och företag. De tillgängliggör rättslig information från samtliga svenska domstolar och andra juridiska myndigheter. Tjänsterna gör det möjligt att reda på om en person eller ett företag varit föremål för juridisk prövning. Domarna som tillgängliggörs är offentliga handlingar och i och med nuvarande lagstiftning är verksamheten helt laglig.




Hur används de offentliga domar som kan påverkas av förslaget?


Många gånger används domarna av grävande, journalistiska verksamheter, men också av arbetsgivare, jurister eller privatpersoner som vill känna sig säkra i sin omgivning. Genom de tjänster som tillhandahåller domar kan man kolla upp personer man träffar och därigenom kanske förhindra brott.




När kan förslaget gå igenom?


Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.




Vad kan jag göra för att stoppa grundlagsändringen?


Du kan hjälpa till genom sprida budskapet om grundlagsändringen. Detta kan göras via sociala medier genom hashtagen #stoppagrundlagsändringen. Länkar till våra sociala medier hittar du längst ner på sidan. Där kan du diskutera, debattera och lära dig mer om lagförslaget. Du kan också skriva till de riksdagsledamöter som företräder din valkrets (ditt län eller din storstadskommun) och till ledamöterna i konstitutionsutskottet. Lista över alla riksdagens ledamöter hittar du här.





Stöd oss i sociala medier
  • Facebook
  • Twitter
  • YouTube