Stöd oss i sociala medier

Exakt vad du ska skriva i kontakt med ledamöterna bestämmer du själv. Här följer några argument som du kan använda dig utav. 

  • Förslaget innebär att etablissemanget kan granska allmänheten medan allmänheten berövas samma möjlighet. En sådan ordning strider mot tanken bakom offentlighetsprincipen.

 

  • Förslaget menar att en ren söktjänst rörande en persons brottsliga förflutna, inte ska omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Kommittén menar även att undantag kan ske om söktjänsten riktar sig till aktörer som har berättigade behov av de aktuella uppgifterna och hänvisar till ”journalistiska ändamål eller konstärligt eller litterärt skapande”.  Resultatet blir där igenom att rätten till information kopplas till yrke och social status vilket går emot grundprincipen om alla människors lika rätt.

 

  • Tillämpningen för vilka som ska undantas från förslaget är otydligt och bör förtydligas. Förslaget kring vilka verksamheter som räknas som ”seriöst, granskande journalistik” ger stort tolkningsutrymme och innebär därför en rättslig osäkerhet.

 

  • En av journalistikens viktigaste uppgifter är att granska politiken. Det blir därför inte trovärdigt att makten själv ska avgöra vilka medieverksamheter som är ”seriösa” och inte ska omfattas av förslaget.

 

  • I och med att det inte finns några tydliga riktlinjer i bedömningen kring vilka som ska innefattas inom ramen för traditionell medieverksamhet så riskerar man, genom förslaget, att hämma den granskande journalistiken.

 

  • Förslaget strider mot den grundläggande principen om att grundlagsskyddet knyts till användningen av vissa medier och inte till vilket innehåll medierna har. Detta förslag strider mot förbudet av censur och hindrande åtgärder.

 

  • Att även privatpersoner ska kunna använda sig av databaser för att kolla upp människors brottsregister i sin närhet är viktigt för den personliga tryggheten. Det finns inte heller något som tyder på att information ska vara mer skadlig i en privatpersons händer än i stora aktörers. I samband med de uppgifter som har kommit fram i och med #metoo rörelsen är det viktigt att man ska kunna känna sig trygg i både arbets- och privatlivet och det gör därför dessa databaser ännu mer relevanta.

Även Juridikfronten har invändningar på förslaget som rör andra delar i grundlagsändringen. En grundlagsändring skulle försvåra Juridikfrontens viktiga arbete, i att genom legitima rättsliga processer, motverka personer i Sverige som ägnar sig nationalistisk högerpopulism eller brott av liknande karaktär. 

 

Regeringen har bland annat valt att föreslå regler som begränsar ansvaret för ansvariga utgivare för webbplatser. Förslaget innebär att om det har funnits en ansvarig utgivare på en webbplats i mer än ett år, ska utgivaren kunna freda sig från ansvar för innehållet. Detta gäller även yttrandefrihetsbrott. 

 

Problem som följer med detta förslag är att det är långt ifrån alla brott som begås genom publiceringar på internet som upptäcks inom ett år. Om förslaget antas har dessutom grundlagsskyddade medier två veckor på sig att fortsätta sprida en ”gammal” publicering som kan innefatta brott. I förslaget presenteras inget som rör skyldigheten för utgivaren att ange publiceringsdatum. Detta gör det enklare för illvilliga aktörer att manipulera tidsangivelser i sina internetpubliceringar för att slippa straff. 

ARGUMENT